Religioner.

Nått jag verkligen inte förstår mig på är religioner. Allvarligt, finns inget ämne som kan göra mig mer upprörd! Jag har tänkt på det så mycket på sista tiden. Jag tror inte dom som tex kallar sig för kristna kan stå för vad kristendom faktiskt står för. Jag tycker inte man kan kalla sig kristen om man väljer ut vissa bitar som man vill tro på. Då har man sin egna religion, man är inte kristen. Det har jag, min egna religion. För jag tror inte på det som tex kristendom står för. Jag står inte för att homosexuella inte ska få gifta sig, jag tror inte på en gud som man måste be om förlåtelse till, "för sina synder", och jag tror inte på någon frälsning eller någon messias, tex.
Jag kan inte säga att jag inte tror på ett liv efter döden, eller att jag gör det. Jag kanske tror på någon form av gud, men i sådant fall min egna gud. Jag kan inte placeras i ett fack, för att jag vet inte vad dom olika religionerna står för tillräckligt noga.
Jag kan inte komma på många bra saker kristendommen har gjort för världen, men jag kan komma på väldigt många dåliga. Kanske pratar man ofta om det dåliga, men jag tror stor majoritet av det den kristna kyrkan gjort för världen bara varit dåligt. Krig, svält - medans kyrkan levde gott, tvång, osv osv osvosovosvosvoosv. Jag blir galen. Hur kan man stå för detta? Hur kan man kalla sig tex kristen efter allt kristendommen gjort?
Jag kan förstå att man kanske vill ha någon att be till i svåra tider, tro mig det gör jag verkligen. Detta är dock inte ett tillräckligt bra argument för att kalla sig kristen. Skapa din egna tro, din egna gud, vad man nu än tror på, och be till det. Man är inte kristen för att man behöver stöd, tröst eller vad det nu kan tänkas vara. Man är kristen om man står för det kristendom lär ut.
Det är ett faktum: religion är bara påtvingat. Vi i Sverige föds in i en kristen tro, detta är helt sjukt enligt mig. Man ska få sin egna chans att välja, väljer man kristendom, fine, men då ska man fan stå för vad det innebär och kunna sin sak. "Jag är kristen men jag tror inte på Gud" eller "jag är kristen, men jag vet inte vad det innebär". Gör vad du vill, gud förlåter alltid, så länge du inte är homosexuell. Alla är välkomna i kyrkan, HEJA! Måste vara skönt att alltid ha någon att skylla på, eller stilla sitt dåliga samvete, som man alltid ändå måste ha eftersom allt i världen verkar vara synd.

Skulle kunna skriva hur länge som helst, men ska bespara det åt er. Jag är inte ateist, jag tror på nått större än människans värld, men jag skulle häldre kalla mig ateist än kristen.

Förövrigt lyssnar jag på Whitesnake och min dag har varit bäst. Bra humör dagen igenom, trots massa tråkigheter som jag bara sket i! Yoga var najs, och nu ska jag lägga mig för att läsa sista sidorna i "Twilight". I loooove <3